Projekt inom dagvården 2004-2006

Utvecklandet av en modell inom dagvården som stöder barnets emotionella utveckling, och föräldrarna i deras roll som fostrare
I april 2004 startade projektet, "Utvecklandet av en modell inom dagvården som stöder barnets emotionella utveckling, och föräldrarna i deras roll som fostrare". (Projektet gick också under namnet "En trygg dagvårdsstart")Till en början fungerade dagvårdsprojektet som ett fristående projekt, för att senare bli en del av projektet; tidig identifikation av barn i riskzonen (TIBIR). TIBIR projektet påbörjades hösten 2003 vid Helsingfors stads Svenska socialservicebyrå. Modellen utvecklas på daghemmet Tärnan i Helsingfors.

Målsättningen med delprojektet, "Utvecklandet av en modell inom dagvården som stöder barnets emotionella utveckling, och föräldrarna i deras roll som fostrare", är att utveckla en modell enligt vilken personalen skall fungera då det börjar ett nytt barn på daghemmet. Intentionen är att modellen skall stöda den emotionella utvecklingen hos barnet, genom att erbjuda trygga och varma relationer i en miljö där varje enskilt barns behov tas i beaktande. Inom modellen skall två nya arbetssätt tas i bruk, ett egenvårdarsystem och hembesök.

Modellens syfte är:

- att utveckla daghemsstarten till en välplanerad del av verksamheten
- att lyfta fram det enskilda barnet samt dess specifika behov
- att utveckla personalens sensitivitet att svara på barnens behov
- att utvärdera vilken form av dagvård som är lämpligt för det enskilda barnet
- att stöda föräldraskapet
- att öka samarbetet mellan dagvårdspersonalen och föräldrarna
- att öka personalens trivsel och yrkesmedvetenhet
- att öka personalens kunskaper i att identifiera risker, så att de i ett tidigt skede kan ingripa om barnet och/eller föräldern behöver extra stöd

Modellen innefattar tre olika steg; kontakten, bekantningsperioden och den dagliga verksamheten. Då en förälder för första gången kontaktar daghemmet följer personalen de tre stegen i en kronologisk ordning. Meningen är att varje barn skall behandlas som en enskild individ med enskilda behov och att dagvårdsstarten skall anpassas enligt detta.

Steg 1, kontakten, omfattar tiden innan barnet inleder dagvården. Målsättningen är att skapa ett samarbete med föräldrarna genom att ge en ingående introduktion av daghemmets verksamhet och arbetssätt. Samarbetet med föräldrarna inleds med ett hembesök. Hembesöket görs av den i förväg utvalda egenvårdaren för barnet, tillsammans med en familjearbetare.

I steg 2, bekantningsperioden, bekantar sig barnet med daghemmet tillsammans med sina föräldrar/sin förälder. Bekantningsperioden är 1-2 veckor. Längden på bekantningsperioden uppgörs under hembesöket och är beroende av barnets ålder, bakgrund, personlighet etc. Målsättningen är att skapa en trygg grund genom en välplanerad bekantningsperiod.

I början av bekantningsperioden bekantar sig barnet främst med egenvårdaren och daghemsmiljön. Egenvårdaren går tillsammans med föräldrarna igenom daghemmets rutiner. Samtidigt kan föräldern berätta hur man är van att göra där hemma. På detta sätt utvecklas ett samarbete gällande fostran av barnet. I slutet av bekantningsperioden bekantar sig barnet med den övriga personalen och de barn som tillhör samma grupp. Nu börjar man även förbereda barnet för separationen från föräldrarna.

I steg 3, den dagliga verksamheten implementeras vård, som beaktar barnets emotionella utvecklig, i daghemmets dagliga verksamhet. Personalen på daghemmet får utbildning och handledning jämsides med processen. Personalen lär sig hur de skall stöda föräldraskapet och hur se skall se barns behov och möta dem på ett åldersadekvat sätt. Personalen lär sig även att identifiera risker och hur de skall gå tillväga då det uppkommer sådana.

Hembesök

Att göra hembesök är ett sätt att lära känna familjen och barnet. Hembesöket görs av barnets egenvårdare en kort tid innan barnet inleder dagvården. Under hembesöket diskuteras daghemsstarten och barnets mognadsnivå. Egenvårdaren rekommenderar även andra vårdalternativ i fall barnet inte anses vara moget för vård på daghem. (objektpermanens) Ett bakomliggande syfte är att identifiera eventuella risker som bör beaktas i vården av barnet.

Diskussionsunderlag för hembesök

Våren 2004 inleddes ett samarbete med projektet "kasvatuskumppanuus" på Stakes. Intentionen var att utveckla ett diskussionsunderlag som skall stöda personalen på daghemmet/daghemmena då de gör hembesök hos familjer som har barn som skall inleda dagvården. Diskussionsunderlaget blev klart hösten 2004 och piloteras under hela år 2005.

Syftet med diskussionen är:
1. Att bekanta sig med barnet och se hur det fungerar i sin hemmiljö och tillsammans med sina föräldrar.
2. Att främja en trygg dagvårdsstart.
3. Att skapa en grund för barnets individuella plan för småbarnsfostran.
4. Att höra föräldrarnas förväntningar inför dagvårdsstarten samt deras fostringsprinciper.
5. Att skapa en grund för en god relation mellan föräldrarna och dagvårdspersonalen och för fostringsgemenskapen.

Föräldrarnas roll är att fungera som experter som förmedlar kunskapen om barnet till personalen. Diskussionen skall också fungera som en intervention, med ett syfte att samla alla eventuella risker som kan inverka på vården av det enskilda barnet. Hembesöket utförs av två personer, en från daghemmets personal tillsammans med en familjarbetare.

Egenvårdare

En viktig del av modellen är att ta i bruk ett system där varje barn har en egen vårdare. Syftet med egenvårdarsystemet är att skapa en trygg miljö för barnet. Egenvårdaren ansvarar för barnets välmående och håller kontakten till föräldrarna levande. Egenvårdarens uppgift är att i samråd med föräldrarna ge fostran åt barnet, dvs. att skapa en fostringsgemenskap.

Utbildning i metoder i familjearbete

Processen innefattar utbildning av personalen på daghemmet Tärnan. I utbildningen deltar åtta stycken från personalen, minst en från varje barngrupp. Utbildningens omfattning är 20 studiedagar som är utspridda på två år. Utbildningen ordnas i samarbete med SVUX. Utbildningens målsättning är att utveckla och fördjupa kunskapen om hur man kan stöda barnets utveckling genom att stöda interaktionen mellan föräldrar och barn i familjearbete. Utbildningen strävar också efter att skapa strukturer och möjligheter för ökat samarbete mellan olika yrkesgrupper i kommunerna.

Utbildningens innehåll 2004:

22 - 23 april Det späda barnet ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv I

27 - 28 maj Det späda barnet ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv II
- principerna för spädbarnsobservation
- tidig identifikation av risk.
Lärare: psykolog Katri Kanninen

2 - 3 september Det tidiga föräldraskapet: från fosterbaby till nyfödd
Lärare: psykolog Sinikka Maliniemi-Piispanen

7 - 8 oktober Barnet i familjen: Dyader och triader
Lärare: Psyk.dr. Saara Salo (utbildningsspråket finska)

25 - 26 november Interaktionsbaserat stöd för barnets utveckling
- olika faser i familjearbetet
- att skapa en arbetsallians med föräldrarna
- introduktion till Growing: Birth to Three-metoden (Pikku-portaat)
Lärare: Docent Mirjam Kalland

Utbildningens innehåll 2005:

26-27 april Interaktionsbaserat stöd för barnet II

Kliniska seminariedagar

Lärare: Docent Mirjam Kalland

3-5 mars Introduktion till Theraplay - metoden

Lärare: barnpsykiater Lotta Lassenius-Panula och psyk.dr. Saara Salo

21 -22 april Motkänslor och medkänslor

Verktyg för att utforska sig själv i familjearbetet.

Lärare: Psykolog Katri Kanninen och docent Mirjam Kalland

1-2 september Missbruk och överlevnadsstrategier

Familjarbete i familjer med missbrukarproblematik.

11 november Att avsluta

Separation och överlevnad i familjearbete

Handledning

Hela daghemspersonalen får fortgående handledning genom hela processen. Daghemspersonalen indelas i mindre grupper, bestående av fem till sju stycken per grupp. Handledningen sker på daghemmet, varannan vecka, 1 ½ timme per gång. Föreståndaren får enskild handledning, varannan vecka, 1 timme per gång. Handledningen påbörjas i september 2004 och avslutas i mars 2006. Som handledare fungerar psykolog Katri Kanninen.

Som projektkoordinator fungerar projektplanerare Stina Forsberg.

Kvalitetsutredning i de svenska daghemmen i Helsingfors

Våren 2004 påbörjades utredningen av kvaliteten i de svenska daghemmen i Helsingfors. Utredningen är samarbetsprojekt mellan:

- Föräldrakonferensen för de svenska daghemmen i Helsingfors
- Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området
- Svenska socialservicebyrån i Helsingfors stad

Målsättningen med utredningen är att undersöka aktuella förhållanden inom dagvården i Helsingfors stad samt att efterlysa riktlinjer för hur dagvården bättre skall svara mot de behov och förväntningar som föräldrarna och föreståndarna företräder. Utredningen skall stå som grund för nya initiativ och större målmedvetenhet. Vidare kan utredningen användas för att belysa politiker om de reella förhållandena som präglar den svenska dagvården i Helsingfors stad. Utredningen delfinansieras av Svenska kulturfonden.

Utredningen består av två delar. Dels av en enkätundersökning som riktas till föräldrarna och dels av en som riktas till daghemsföreståndarna. Enkäterna har utvecklats enligt en "tvåstegsmodell", där föräldrarna och daghemspersonalen själva har haft möjlighet att påverka utformningen av enkätfrågorna.

För utredningen tillsattes en styrgrupp beståendes av följande fem personer:

Lars Westerlund, Föräldrakonferensen för de svenska daghemmen i Helsingfors
Johanna Ljungberg, Föräldrakonferensen för de svenska daghemmen i Helsingfors
Nina Fabricius, Svenska socialservicebyrån
Mirjam Kalland, Det finlandssvenska kompetenscentret
Stina Forsberg, Det finlandssvenska kompetenscentret

Styrgruppen har sammankommit fyra gånger under år 2004 i; april, maj, augusti och oktober.

Resultaten sammanfattas i en rapport som väntas vara färdig våren 2005. Utredningen utförs av projektplanerare Stina Forsberg.

Login:
Password: