|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
FSKC 10 år: Nu kan man läsa Eija koivurantas och Sakari Suominens presentationer från seminariet 14.12.2011.
Eija Koivuranta, som är direktör vid Social- och
hälsovårdsministeriet, framförde ministeriets hälsning och redogjorde
för alla de reformer som är aktuella för vårt område just nu.
Koivuranta berättade att kommunstrukturen kommer att vara av avgörande
betydelse för hur organiseringen av social- och hälsovården utfaller
och för hur tjänster produceras samt för hur utvecklingsarbetet drivs.
Hon betonade att utvecklingsutmaningar hittar vi bl.a. i det hur vi kan
garantera att kompetensen inom det sociala området är en likvärdig
partner till hälso- och sjukvården och andra verksamhetsområden.
Koivuranta underströk också att en stark kunskapsbas, gott ledarskap,
kompetent personal, investeringar i innovationer, engagerade medborgare
och aktiva klienter är nycklar till social hållbarhet. Hon ansåg att
kompetenscentren också i framtiden kommer att ha en viktig roll för det
sociala områdets utveckling och tyckte att det var mycket fint att
FSKC:s handlingsplan för åren 2012-2014 har samma fokus som
ministeriets strategi.
För att belysa det mångprofessionella perspektivet med finlandssvenska förtecken hade vi bjudit in MD och docent Sakari Suominen från Åbo universitet för att föreläsa om temat finlandssvenskars goda livskvalitet och hälsa - myt eller verklighet? Efter en mycket grundlig redogörelse kunde Suominen konstatera att finlandssvenskarna är något friskare än den motsvarande finsktalande befolkningen. Han resonerade vidare att som tänkbara förklaringar kan möjligen finnas i bl.a. skillnader i socioekonomisk status, regionala faktorer, livsstilsrelaterade faktorer och kanske även socialt kapital. Suominen underströk dock starkt att entydiga förklaringar saknas och att skillnaderna sannolikt beror på en samverkan av ett flertal faktorer som till största delen för åt samma håll. Han kunde även se att ett eventuellt samband med bättre livskvalitet och hälsa tenderar att vara starkare bland män. Avslutningsvis konstaterade Suominen att om det blir möjligt att bättre beskriva de mekanismer som ligger bakom hälsoskillnaderna, kunde den här kunskapen sannolikt tillämpas i hälsofrämjande arbete i ett nationellt sammanhang. Sakari Suominens presentation hittar du HÄR . |
* | |||||||||||||||||||||||||||||